Det vanligaste ( och kanske godaste) är nog äpplemusten.
Hemligheten bakom en god äpplemust är mogna (och lagrade) äpplen (Malus domestica), som nästan känns övermogna, där smaken kunde utvecklas under en längre tid.
Nyplockad frukt är gott att äta men mindre lämplig till mustningen. Däremot är fallfrukt en ideal källa till god äpplemust. Fallskador påskyndar mognadsprocessen i äpplet och bidrar på samma sätt som maskätna äpplen till en fin arom i musten, så länge äpplen inte har börjat ruttna.
Blandar man olika äpplesorter får man en väl balanserad god äpplemust.
Ren ensortsmust kan jag rekommenderar av äppelsorten “Gravensteiner” och eventuellt av sorten “Citronäpple”
Vill man musta päron (Pyrus communis), rekommenderar jag att blanda med äpplen i förhållande 1:2 till 1:3, annars blir päronmusten väldig tjock och smakar söt och obalanserad.
Har du tillgång till kvitten (Cydonia oblonga) är det definitivt värt att prova musta dem tillsammans med mogna äpplen i förhållande 1:5 till 1:9 så utvecklas kvittens smak i kombination med äpplens utan att ta över för mycket och bli ensidig surt.
Jag har även pressad vindruvor (Vitis vinifera) några gånger. Har du en större mängd vindruvor som du inte hinner äta, är vindruvsmust ett utmärkt sätt att spara sommarens och höstens sol och sötma.
Har den första frosten kommit och vindruvorna hunnit frusa kan man med fördel göra must eller vin av druvrna, en så kallad isvin.
